Dikt nr 1 2011
Mitt hjärta slår som aldrig förut.
Jag är så otroligt glad,
men samtidigt så otroligt rädd.
Glad för kärleken jag får,
rädd för att du ska gå.
Gå till någon annan.
Men allra mest rädd är jag,
för att du ska lämna mig.
Du är min stora kärlek,
och jag är glad om jag får ha dig,
om så bara för en stund.
JAG ÄLSKAR DIG!
Jag är så otroligt glad,
men samtidigt så otroligt rädd.
Glad för kärleken jag får,
rädd för att du ska gå.
Gå till någon annan.
Men allra mest rädd är jag,
för att du ska lämna mig.
Du är min stora kärlek,
och jag är glad om jag får ha dig,
om så bara för en stund.
JAG ÄLSKAR DIG!
20/9-10 dikt 1
Saknaden som lyfter mitt hjärta,
som håller mitt hjärta vid liv.
Saknaden som brinner i mitt hjärta.
En låga som aldrig slocknar,
Hur mycket vatten man än heller på den,
hur mycket man än kväver den,
så slocknar den aldrig.
Saknaden står kvar som aldrig förr.
F
15/9-10 dikt 2
Hoppet som alltid fanns,
hoppet som glänste i hans ögon.
Hoppet om att de skulle bli de.
Han och Sofie förevigt.
Det som ingen ska få förstöra.
Det som ingen ska lyckas att förstöra.
Flickan han höll kär,
som han hållt kär i två år.
Det skulle bli de.
F
rubrik behövs ej, läs dikten ist ( 15/9-10 nr 2 )
Det vackraste,
de någon gång hade sett.
Hennes vackra léende,
som de aldrig mer kommer få se.
Hennes klarblå ögon,
som nu gått på grund,
och skrattet,
de aldrig mer kommer få höra.
Den lilla 7åriga flickan,
som nu svävar i de blå.
F
