15/9-10 dikt 2



Hoppet som alltid fanns,
hoppet som glänste i hans ögon.
Hoppet om att de skulle bli de.
Han och Sofie förevigt.
Det som ingen ska få förstöra.
Det som ingen ska lyckas att förstöra.
Flickan han höll kär,
som han hållt kär i två år.
Det skulle bli de.

F


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0