rubrik behövs ej , läs texten ist. ( 12/9-10 nr 7 )


Hon sitter alldeles stilla,
och stirrar framför sig.
Jag ser hur det glänser i hennes ögon.
Och förstår att hon är ledsen.
En tår trillar nerför hennes kind,
och glider långsamt ner mot mungipan.
Den dystra musiken påminner om något,
När Adam flyttade till London,
och vi var tvugna att göra slut.
Jag undrade vad som hade hänt min stackars vän.
Men jag bestämde mig för att gå fram,
och låta henne gråta mot min axel istället.

F


Kommentarer
Postat av: frida

fin text.. skrivit den själv ?

2010-09-12 @ 23:26:45
URL: http://onlyffridaa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0